Två barn iklädda fågelungemasker sitter på ett bord. Runt om dem är gräddbakelser, överfyllda glas och frukt uppdukade. En stol för åhörare är placerad framför dem. Bakom dem på väggen projekteras en film, i vilken en flicka sitter vid ett enormt uppdukat bord mitt emot en varelse med ugglemask och skalar vindruvor. Hon får ett paket av Ugglan i vilken hon lägger sina tänder. De för en tyst dialog genom telepati. Fågelungarnas röster pratar/sjunger i åskådarens öron. Ljudkällor är placerade i och under bordet. Ljud från ätande, vätska som hälls i glas, döende fiskar, insekter som kryper i löv, händer som rör vid tyll, skalande av vindruvor. Ljud av skogen som rör sig, fallande stjärnor och fräsande ljus i rummet. Då och då kommer två servitriser in, dukar fram bakelse till åhöraren, tänder ljusen, sätter på den hörselkåpor kopplade till tjocka slangar som löper in i servitörernas munnar och de framför ett stycke för betraktaren. De dukar av, släcker ljusen och avlägsnar sig. Visades på Kungliga Konsthögskolans vårutställning på Konstakademin, 2009